Jag ska aldrig önska mig nån annanstans
Äntligen hemma i Sverige igen!
Jag ska aldrig längta bort igen eller avundas de som åker utomlands. För mig är inte utomland längre paradis utan snarare tvärtom. Den här resan har varit ett helvete och jag har inte ens kunnat skriva om det. Därav inga inlägg, jag kunde inte ljuga, men jag kunde inte berätta sanningen.
Resan började som ni vet med att jag fick halsinfektion och var sjuk nästan hela vistelsen i Filippinerna.
Malaysia var kul och bra med fina dyk, men efter den veckan fick Cisco öroninfektion som varade länge.
På Bali började vi äta Malariatabletter, någe som jag aldrig kommer göra igen.
Hemlängtan hade jag haft innan eftersom vi varit sjuka båda två och då är det inte så roligt att vara på andra sidan jordklotet men Bali var ingenting i jämförelse med vanlig hemlängtan.
Malariatabletternas Bipacksedeln är fullproppad av hemska symptom som jag råkade ut för flera stycken.
Efter ett dåligt dyk som gjort mig rädd var jag ledsen i två dagar, sen fick jag svårt att andas. Fick anstränga mig för att få ordentligt med luft och det gjorde att jag inbillade mig att jag blivit sjuk. Fick för mig att jag fått dekompressionssjuka, och ju mer jag läste symptomen desto mer säker blev jag.
Jag var på andra sidan jorden och trodde att jag var dödssjuk. När man har dykarsjuka får man inte flyga heller, det gjorde att jag trodde att jag skulle dö ännu mer. Jag fick dödsångest på riktigt och var säker på att jag inte skulle överleva. Jag grät varje dag och fick upp syner om hur min facebook skulle se ut när jag dött, hur jag skulle sitta på planet och bli alldeles stel och blå och död och vem som skulle få ärva vilka av mina saker.
Jag kunde inte sova och puffade på Cisco när han somnat så han fick trösta mig. och även fast han gjorde det kände jag mig ensamast i världen. Det var svårt att säga någe till mamma men ännu svårare att skriva om det här, skriva om att man var säker på att man skulle dö. När sista malariatabletten var slut och jag för sjätte gången kollade på dykarsjukarsymptomen såg jag att jag bara inbillat mig alltihop att inte ett enda av symptomen stämde in på mig. Men då hade jag redan haft dödsångest delux i en vecka.
Andra symtom från malariatabletterna förutom ångest som jag fick var
insomningssvårigheter, mardrömmar, fjällande hud, feber, huvudvärk, ont i magen, illamående...
Behöver jag räkna upp mer? Jag blev också rädd för att borsta håret i fem dagar. =S
Halsinfektion
Öroninfektion
feber
illamående
magont
kräkning
diarre
huvudvärk
ont i skulderbladet
infekterade sår på fötterna
fjällande hud
Ångest
mardrömmar
insomningssvårigheter
ont i kroppen
Har fyllt våran semester, istället för sol, bad och dykning som man oftast kommer och tänka på när man ser en resekatalog.
Jag har även fått en kaktustagg i stortån, slagit i huvudet i poolkanten, gått ner mer än 2 kg i vikt och blivit bajsad på av en ödla, bajjkorv alltså.
Nu är det här bara mina känslor och tankar och Cisco håller inte helt med mig men behöver jag förtydliga att den här semestern sög?
Det finns dock possitiva saker också och det var att Cisco älskar mig trots att jag är jobbigast i världen, dom 20 dyk som faktiskt var bra, att jag har köpt en billabongbikini, ett par converse, fina flipflop och några duschkrämer från bodyshop och att vi en dag på resan åt salta popcorn.
För min del blir nog det här inlägget det sista på våran reseblogg för min kvot är nog ganska så fylld. Men det finns ju trots allt andra slags resor. Vill ni få tag på min befinner jag mig i Sverige
Kram från hon Anna
HEM <3
Ikväll flyger vi hem <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Längtar hur mycket som helst
ses snart // Hon Anna
Be Berry, Be Happy
Resan började redan igår natt. Anna och jag ligger båda sjuka i vårt stekheta rum. Takfläkten surrar högt men vaknar upp plötsligt. Jag är helt dyngsur och har huvudvärk. Idag ska vi vara på resande fot.
Man känner inte riktigt att man sover sånna här nätter. Man ligger vaken. Somnar och vaknar snart igen. Dricker en klunk vatten och försöker somna om utan att titta på klockan igen för tionde gången. Klockan sniglar sig fram till 08 och Anna och jag bestämmer oss för att stiga upp, inte utan möda. Med händerna om pannan för att man tror att detta kanske minskar trycket från huvudvärken. Men icke.
Låter det jobbigt. Det VAR jobbigt. Vi åt våra bananpannkakor för nionde morgonen i rad och checkade ut. Jag forfarande febrig, Anna irriterad på flugor och kämpandes med en fruktansvärd huvudvärk som vägrar släppa. Påväg till våran speedboat som skulle ta oss från Giliöarna - surt kan jag tycka att man inte mådde bättre längre av tiden här, på tiden tycker Anna - plockade vi på oss huvudvärkstabbletter, plåster till mina hemska variga skavsår och ett stycke frukost. Nu väntade en två timmar lång guppig båt resa, med illamående huvudvärk och allt.
När vi kommit fram till Padang Bai - tillbaka till Bali - väntade yttligare en guppig resa i minibuss till Kuta. Huvudvärken släppte på vägen som tur var.
Nu sitter jag framför tvn som visar 50 olika kanaler - jag valde Cartoon Network - och kan gå ut på balkongen för att titta ut över poolen. Här på Berry Hotel trivs vi och är glada att stanna här dagarna innan vi ger oss av tillbaka till Sverige. Ja just det, det återstår bara två dagar innan vi är tillbaka i kyliga Svealand.
Så... på återseende!
/han
100.000 för att använda poolen? Går första... andra...
Kort uppdatering. Vi är fortfarande kvar på Gili Trawangan. Vi trivs med hur vi har det här. Gott sällskap i form av Maty, varmt väder (som jag ABSOLUT inte ska klaga på - men gör ändå). Man är närkebo trots allt. Allt är lungt och skönt, det är attraktionen.
Sedan senast har vi gjort ett dyk på Shark Point i närheten av ön. Blev inte imponerad men inte ett dåligt dyk i sig. Det tråkiga med den här upplevelsen var missförstånd mellan mig och Anna under vattnet. Anledningen till att det blev som det blev var endast för att jag och Anna är så bekväma med varandra. Ovan och under ytan.
För er som oroat er för min hälsa (mamma) - så mår jag bättre. Öronen är hela och halsen känns bra. Dessutom, efter gårdagens besök till ett av de finare resorten på ön, har man fått lite färg på den annars vita kroppshyddan. Anna har kanske till och med lite för mycket färg. Så idag tar vi det lugnt. Vi har vaknat. Ätit frukost. Nyligen ätit mat. Vi tänkte inte anstränga oss mer än så. Det räcker gott och väl när man är på semester.
Trawangan som vi befinner oss på är en exploaterad ö med tanke på de väldigt många hotel, homestays, bungalows, rum m.m. som finns för uthyrning. Väldigt nära den "fina", yttre exteriören ligger byn. Den består mest av cementblock, nertrampade jordvägar och skräpiga gångar. Trots att huvudgatan kantas av dykcenter, barer, boende i olika former och allt därimellan så lyckas det ändå charmera.
Igår var vi (som jag nämnde ovan) på ett resort och utnyttjade deras pool. Det gick till såhär. Vi beställer mat och dryck för 100.000 per person och får därmed använda deras pool och omkringliggande gemensamma utrymmen. Det var värt det. Vi glassade i bubbelpoolen med en fruktdrink, åt en cesarsallad på poolkanten och växlade med att svalka av oss i poolen och ligga på en solstol och lätt steka. Vi kände oss väldigt rika och vackra efter så vi tog en häst och vagn hem. Vi funderar på att återvända.
100.000 kan låta fruktansvärt mycket men i våra välbekanta svenska valörer är detta endast fyra stycken tjugolappar - 80kr om du inte vill använda hjärnan.
Nu väntar en dag med att bara totalt koppla av och inte göra någonting. Hörs snart igen mina vänner, bekanta och fiender.
/han
Han skriver om sol, bad och cykelturer
Nu är vi på Indonesiens chill-paradis, The Gilis. Ska nog inte påstå att just Gili Trawangan - en av de tre öarna - är den lugnaste men det är lugnt i jämförelse med Kuta som jag skulle dra paralleler till Phuket.
Här består Gilis av Trawangan som nog anses vara den mest exploaterade, Meno, som är den lugnaste och Air som är en blandning av de två tidigare öarna.
Om jag säger så här. Här på Trawangan är det snabbaste fordonet en skenande häst med tre skrikande turister bakpå. Det finns inga bilar eller mopeder vilket medför till den lugna känslan. Det är bara... soft här och tror att vi alla tre håller med. Vi tre är då självfallet jag själv, Anna - min prinsessa - och våran gemensamma dykvän Matty som sitter och njuter av sitt nya fynd, Kapten Röd.
På dagsagendan har vi inte haft särskilt mycket idag. Vi bytte från ett sjaskigt "homestay" till ett mindre sjaskigt homestay för samma pris. Men har mer förtroende för de nya trots "chill" stämmningen på förra. Vi hyrde här tre rostiga cyklar för att ta oss runt den platta ön. Här gav vi oss ut och cykla under de hårda soltimmarna mellan 10 och 14. Det blev svettigt.
Halvvägs stannade vi utmattade på ett underbart litet ställe vilket bjöd med otrolig utsikt för dyra shakear och några liter vatten. Men - det var så värt det. Här stannade vi i säkert två timmar och hade svårt att ge oss av sedan. Men vi tog oss runt tillslut, trots sandiga svårcyklade gropar.
Sedan tog Anna och jag oss en simtur medan Matty satte sig för att ta del av lite musik, öl och free WiFi. Nu sitter vi här alla tre och Anna försöker förklara att hon vill ha en bananasplit för folket i baren. Det går väll sådär men hoppas att resultatet blir henne till viljes. Det får ni säkert höra i ett framtida inlägg.
/han
Idag sken solen
I natt är sista natten på Tune hotell, 3e av 3 nätter. Jag har sovit gaalet gott här, men vaknat upp sur över att massa ungar låtit hur mycket som helst och en kvinna sjöng ( karaoke?) Kl 9 på morgonen. Sovmorgon är svårt att få trots semester.
Jag åt såhär god mat på en restaurang, med ris och grönsaker till. Dom hade flera baljor utanför restaurangen med små bebis sköldpaddor i, gulligt!
Idag tänker inte jag klaga någonting mer iallafall, för vi och Matti drog till Sanur och badade, det var finare stränder där än här och 34 grader i vattnet, solen sken hela dagen!
Jag åt såhär god mat på en restaurang, med ris och grönsaker till. Dom hade flera baljor utanför restaurangen med små bebis sköldpaddor i, gulligt!Var på ett apotek och köpte örondroppar till Cisco och malariatabletter till Matti för imorgon drar vi till Gilli öarna. Blir nog skönt. Sol, bad, snorkling, dykning och inga bilar!
På vägen tillbaka när vi letade efter en taxi såg vi en samling med balineser som gjorde någe och vi stannade och tittade. Då såg vi att dom släppte ihop två tuppar och jag gillar inte tuppfäktning, hemskt! så vi gick därifrån. Gick några meter och märkte att en turist fotade något och såg att det fanns en ingång till dit dom stod. självklart drogs ögonen dit automatiskt och där låg ena tuppen död på marken fast det bara var ca 40 sekunder sen dom släpptes ihop. CRAZY! hur kan folk tycka sånt är roligt..?
Det var nog allt för idag tror jag, imorgon drar vi alltså till Gilli öarna, vilken vet jag inte men. Min mobil funkar
fortfarande inte och kommer antagligen inte göra förrän vi kommer till Doha eller Sverige igen.
Puss alla kära <3 // Hon
Annas tankar och sånt
Nu är vi på Bali alltså. i Kuta närmare bestämt.
Alla tror att det ska vara så roligt att resa, jag funderar på om jag är bortskämd, som inte tycker det är lika kul som jag hoppats på, (Någon som vill byta med mig? Njut att va hemma! sätt på en film och poppa popcorn vetja, det ska jag göra om två veckor). Att resa är så mycket mer än det man tänker att det ska vara...
Jag vill sola, bada, dyka och shoppa, det är 4 grejer. För att få allt det behövs så mycket.Spara Pengar ganska länge, planera, Åka flygplan hur länge som helst, vänta på flygplan, byta flygplan, hitta någonstans att sova (trevligt och ganska billigt ska det va) Hitta någe och äta (gott ska det va, inte för dyrt och inte för onyttigt). Man blir hungrig och trött, man förstår inte vad folk säger, man blir lurad och allting handlar om pengar (omg, för en flaska vatten betalade vi 6000 rp igår 1 kr = 1200 rp så inte så dyrt men tänk känslan att slänga fram 6 stycken 1000 lappar för en flaska vatten).
Det är tråkigt i Kuta. Det är fullproppat med reklam i vårat rum, internet kostar 40 kr för 24 timmar (sen när dom tagit slut då?) Iofs finns free Wifi typ överallt men. MIN MOBIL FUNKAR INTE =( Det regnar typ ute och är alldeles molning och alla är så tjatiga. Och jag fick inga flingor till frukost fast jag hade beställt det för det var slut (tur att vi köpte ett paket i Malaysia) det finns inga dykcenter här heller. Så snart ska vi förflytta oss.Mot kända dykplatser där vi kan dyka!
Checkar ut den elfte så då drar vi nog. Hoppas Ciscos öron är bra då <3 Matti ska me, kul me en dykkompis från Sverige! Det enda jag ska göra innan vi drar i övermorgon är att köpa ett par converse skor. Minst! Om dom inte blir för dyra. Fanns 3 par skitsnygga!
Idag var vi på Carrefour, typ en vanlig mataffär fast dom sålde tv apparater och köksartiklar också. Vi köpte baguette och ost där och fyra olika sorters mango! spännande! Det är dyrare i affärerna här än i sverige nästan.Inte just Mangon men joghurten tex är så dyr så vi avstod.
Jag har kommit på några saker.
- Jag vill aldrig utbilda mig till divemaster och jobba utomland (nu slipper ja ens tänka tanken någonsin igen)
- Folk borde inte skaffa massa barn om dom inte har råd att försörja dom (jag skulle iaf aldrig skaffa 10 ungar och låta mina barn tigga på stranden.)
- Om man flyttar utomlands bara för att man älskar Papaya ska man inte flytta till Filippinerna för där smakar den kissåbajs (ärligt) säg inte till mina barn på förskolan att jag sa så.
- Det är läskigt med flygplatser där man måste ta av sig skorna för att det kanske finns en bomb i mina ballerinaskor,INTE GILLA!
- Jag tycker på ett vis det är konstigt att folk i Sverige säger att det är så hemskt att Borneos regnskogar försvinner, DET ÄR HEMSKT, men om det hade varit vi som bodde där, så hade vi använt de resurser vi hade, det vill säga regnskogen. Tror inte dom har något val. För sitta och svälta i sin regnskog är nog inte så kul för att vi i sverige ska titta på kartan och tänka å va fint med regnskog i Borneo. Stackars djur ändå, det borde finnas en lösning på problemet =S
- Det verkar lättare att vara en vampyrjägare än att bli av med tjatiga försäljare vad är det för slags semeter folk åker till (med folk inkluderar det oss alltså)
- Jag VILL ha hund (det har jag vetat länge men).
Nu har ni fått en inblick i min komplicerade hjärna, vi Hörs!
// Hon vem Annars =P
Cocktaildykning med en twist av sopor
Han som skriver. Det var ett tag sedan och anledningen ska ni få veta. Vi har bott på en ö där lokalbefolkningen i hamnen (en timma med speedboat) spänner ögonen i en när man råkar ha lite för låga byxor på sig och det luktar äggmök runt varje hörn. Langkawi-tillbakablickar. På ön dock där största delen av lokalbefolkningen var Filippinska illegala invandrare och man kastade soporna - nej, inte restavfallsbehållaren med grönt lock - utan i havet. Här fanns det INTE WiFi.
Vart befinner vi oss då? Jo, Mabul, Sabah, Borneo, Malaysia. Det är en liten ö som inte ligger långt från mitt och Annas dykparadis - Sipadan. För er som är inbitna pajmedhallon-läsare vet att Anna och jag även var här för två år sedan.
Vi hade bokat in oss här redan för två månader sedan då vi visste att väntelistan inte var någonstans man ville ha sitt namn på. Vi bokade in oss en natt inkl frukost för 100kr i hamnen natten vi anlände för att ha någonstans att sova och fräscha upp sig innan man skulle ut på ön där allting händer.
Morgonen därefter väntade vi ivrigt på båten som skulle ta oss ut till Mabul. Där hade vi lagt dagsbudgeten lite högre, 400 kr inkl frukost, lunch, fika med kaka och kvällsmat. Fortfarande otroligt billigt. På ön och på "resortet" känner man tydligt av backpackerkänslan och laid-back attityden hos personalen. Allt löser sig. Hakuna Matata.
Känner att inlägget kommer bli långt. Bara varnar. Ni på jobbet kan spara resten till efter tre-fikat.
Vi hade fyra dykdagar inplanerade. Detta skulle innebära 14 dyk på fyra dagar, per person. Redan innan kändes vi av att det skulle bli fruktansvärt roligt, men också fruktansvärt jobbigt. Cocktail-dykning i all ära men ni som dyker vet hur trött man är efter en dykutflykt.
Den enda anledningen till att vi bestämde oss att åka tillbaka var pga dykningen.
Det finns väldigt mycket att se under ytan. Bara under första dagen fick vi prov på detta med sköldpaddor, lionfish, muränor, bläckfiskar, frogfish och mer därtill. Dyken utanför Sipadan bjuder på utmärkt macro-dykning - muckdiving.
Vi hade precis kommit från Filippinerna och kände oss uppvärmda och upprymda över att få besöka Sipadan igen. Men ärligt talat kände vi att vi nästan hellre ville tillbaka till dyken på Mabul. Dyken första dagen på Sipadan var bra, väldigt bra, men vi hade sett allting förr och i större antal för två år sedan. Stora stim jackfish, barracudor, och några få sköldpaddor utspridda här och var. Saker vi för två år sedan skulle hoppa av glädje av.
Dagen efter förberedde vi oss för en liknande dag. Väldigt bra dykning men också lite been-there-done-that. Saken är att det inte alls blev som dagen innan. Det var resultatet av att vi hade en divemaster som var tio gånger mer entusiastisk en ungtupparna dagen innan. Han började med att tvinga alla av båten och utföra en soldans med honom för att hålla regnet borta. Det fungerade tyvärr inte jättebra då vi fick dyka med både moln och regn. Eller så fungerade det optimalt då vi annars fått 20 meters vågor. Man vet aldrig.
Hur som helst fick vi en dag på Sipadan som man kan förvänta sig. Massvis med sköldpaddor, hajar överallt, stora stim jackfish och barracudor sedan en bonus med en Eagle ray och en Devil Ray. Två varelser jag hittils inte sett. Vi åkte därifrån med stora leenden!
Efter fyra dagar dykning kände vi oss ganska slitna. De 14 dyken var avklarade och vi ville mest vila. Jag hade efter det intensiva dykandet dragit på mig en öroninfektion som forfarande spökar lite.
Nu har vi precis avklarat ännu en resdag. Vi vaknade tidigt imorse för att äta lite frukost och 07.30 åkte transfern till flygplatsen. Vi var strax i luften påväg till Kuala Lumpur där vi hade en mellanlandning där Anna såg fram emot att hitta Body Shop. Vilket vi självklart gjorde och vips så är ryggsäcken en aning tyngre än innan.
Vi var tvungna att skynda oss då hälften av denna blogg blev skriven på flygplatsen så vi nästan missade incheckningen. Men nu är vi i säkerhet på ett hotel i Kuta, Bali. Ska sova ut ordentligt innan vi tar nya tag imorgon när förhoppningsvis detta åskväder upphört.
/han
Filippinerna i ett kokosnötsskal
Vi har nu vart i Filippinerna i snart en vecka. Det finns mycket gott och ont att ta med sig härifrån och det har vart en upplevelse med lärdomar.
Man förstår att semesterparadiset här i Anilao inte är lika exploaterat som i Cebu eller på Palawan och det kan man tycka är en klar fördel men det har även sina nackdelar. Naturen är till större del orörd men man hör och ser att det är på uppgång. Servicen är inte helt fulländad vilket leder till en del missförstånd. Det är väldigt fattigt i området. Turismen genererar jobb men det har en väg att gå för att lyfta upp området.
Hit kommer mestadels amerikaner och kineser men även weekend-semestrare från Manilla. Många dykresort breder sig ut längt den klippiga kusten och man förstår varför. Det mesta som finns att se här ligger under ytan.
Dykningen i sig är exceptionell och det tar dem reda på här. Bancas, deras "vanligaste" båtar, tar sig fram och tillbaka längst kusten för att slänga ner ivriga dykare i det blå. Mina bästa erfarenheter härifrån kommer att vara från dykningen. Inte resortet. Inte personalen. Inte maten eller ens frukshakarna. Nej - dykningen.
Det började lite hackigt men efter att ha fått se vad havet har att erbjuda förstår jag varför flocker av folk kommer hit runt helgen för att sedan bli ett spökhotell på veckodagarna. Idag är en sådan dag. Anna och jag sitter ensamma i restaurangen under skrivande stund.
Imorgon bär det av till Malaysia. Det sägs vara en lång biltur till budgetflygplatsen som ligger några mil från deras Internationella flygplats. Åtta timmar ska vi räkna med. 23 mil ska ta åtta TIMMAR! Det låter otroligt men vi kan inte annat än lyssna. Hit tog vi oss på ca sex timmar själva med lokaltrafiken. Att tro att en bil utan stopp ska ta längre är svårt att tro. Det var även säkert fyra gånger dyrare på detta vis. Men - allt för bekvämligheten.
I det stora hela lämnar jag landet med en positiv attityd men har svårt att tro att Anna gör desamma. Med tanke på att hon vart sjuk och haft en viss hemlängtan samt även lite svårare att slappna av och bara "go with it" på samma sätt som mig. Jag säger såhär - jag kommer ALDRIG välja Anilao igen men skulle definitivt kunna tänka mig besöka Cebu och ta mig vidare till Palawan någon vacker dag om många år.
Ifall ni vill söka oss upp på den stora världskartan kommer vi sent imorgon, efter åtta timmar i en bil och två flyg senare, befinna oss i Semporna, Borneo på den malaysianska sidan av gränsen. Dagen därpå stannar vi några nätter på ön Mabul medan vi dyker. Så dyk, mat och sol framöver!
/han
Några dykbilder
Nudiebranch = Nakensnäcka. Den största vi någonsin sett! Den var minst 1 dm lång!
Muräna med sverigefärgerna, heja sverige!
Häftig korall som ser ut som svamp...aldrig sett förut.
Anna skriver
vi har inte skrivit på några dagar för det är inge roligt att läsa om någon som är sjuk. Speciellt inte om någon som är på semester och är sjuk och speciellt inte om någon som är på semester, sjuk och längtar hem. Antagligen för att hon är sjuk.
Nu börjar jag iallfall bli bättre, men har lite svårt att få bort känslan av att inte vilja vara här, och det är en misslyckande känsla när man planerat en resa och sparat pengar ganska länge och av en misslyckadkänsla mår man dåligt och om man mår dåligt på semestern blir de inte en så bra semester =/
Nu börjar min hals iallafall bli bra igen och idag var vi ute och dök! Roligt!! Första dyket var inte lika fränt som jag hade hoppats på efter att ha hört flera dykare komma upp och utropa Awesome! men kan ha varit för att vi missa spotta i masken och inte såg så himla mycket =P typiskt då!
Andra dyket var riktigt nice, heter Katedralen och där fanns ett kors (därav namnet tror jag) och så hade dom ett slott där, ett sånt som man har i akvarium! så det kändes som att vara i ett stort saltvattenakvarium nästan, lite roligt.
Sen fick vi mata fiskarna under vattnet det kom flera hundra, massa vackra och dom åt på händerna också =P
Kram till alla!
Going bananapancakes in the Philippines
Äntligen framme är nog rätta ordet. Att resa såhär som Anna och jag gjort under senaste dagarna rekommenderas inte för alla. Det har vart hektiskt och oroligt.
Vi börjar där vi slutade. Vi boardade planet i Stockholm och flög mot Qatar där man självklart hade fördomar. Vissa blev bekräftade. Flygplatsen var stor och vi hade sex timmar att spendera där. Det gick faktiskt snabbt ändå. Antar att det gör det när det finns saker att titta på. Vi åt en måltidsersättning som Anna var smart nog att ta med sig. Det och det mesta av den matsäck vi hade med oss. Jag sov en liten stund också då Anna kände sig tvungen att hålla sig vaken och hålla koll på oss.
Andra flyget var på 9 timmar. Tiden flög dock förbi där också då både Anna och jag kände oss tvungna att sova lite eftersom vi skulle anlända i Manilla klockan fyra på eftermiddagen och att det skulle innebära att slå bort lilleputtar som försöker lura en med "billiga resor" och touts som försöker styra in en på hotell.
Vi åt, sov, åt, sov på niotimmars flyget och hann titta på en snutt av Rush Hour 2 innan vi gick in för landning. Anna kunde inte förmå sig att äta flygplansmaten. Så hon fick min frukt och jag erbjöd den mat hon kunde tänka sig äta. Det var inte mycket.
Med lite energi kvar efter 26 timmar resande med oregelbunden sömn, flyg, passkontroller och vara fast i immigration i en timma in till Fillippinerna hade vi båda fått våra fullpackade väskor från bagagebandet och ut i värmen. Från 4-6 grader i Sverige till 35 grader i Manilla. Tröjorna och jackorna försvann in i väskan. Som jag anat stod vi där och slogs med taxichaufförer och dylikt utanför flygplatsen. De försöker ta ut fasta priser som kan ta dig till ett annat land för att åka 20 minuter till närmsta bussstation. Efter lite fram och tillbaka ställde vi oss i kö för taxi med mätare. Det kostade oss 570 PHP att ta oss till busstationen och sedan vidare till Batangas City. De ville ta 4000 PHP och kallade det billigt...
Från säkerheten i AC-kylda taxin med låsta dörrar såg vi påväg till busstationen den fattigdom som präglar Manillas gator. Det var inte lätt att smälta och känns inte rättvis. Man får göra sitt så gott man kan och sprida sina inväxlade Fillippinska pesos inom turismen så gott man kan. Så de hamnar i rätta fickor och inte giriga individer som gör allt för egen vinning. Korrupt.
Vi sov en natt i Bauan efter att vi kom i kontakt med en härlig fillippinare, Alex - short for Alexander. Efter en kort pratstund var det som om han kunde hoppa framför en kula för oss. Han tog oss under under sina vingar och kastade oss på en Jeepney från Batangas till Bauan vilket låg snäppet närmare Anilao som var vår slutdestination. Vi var trötta och ville sova. Det hade Alex förstått. Han betalade Jeepneyn, några PHP och en bekant till honom körde oss i hans tricycle till hotellet som vi blev vår fristand från allt kaos.
Vi sov i närmare 10 timmar. Välbehövt. Efter en frukost bestående av ägg, bacon, pommes frites och varm chocklad hoppade vi på en ny Jeepney till Anilao. Väl framme träffade vi en av dessa touts som är så frammåt och försöker leda in en på fel hotell och lura av en pengar. Honom överbetalde vi 300 PHP ca 50 svenska för att komma dit vi ville istället för där han försökte placera oss.
När vi blev av med honom kände sig genast Anna bättre efter att ha mått illa av hans blotta närvaro. Låter hemskt men han var slingrig som en orm.
Vi hade hittat vårt resort som vi bestämt oss för och nu kunde vi inte vara nöjdare, med tanke på att Anna har halsont. Vi sitter på Aquaventures Reef Club i Anilao, på restaurangen, och skriver bloggen där vi har 10 meter till stranden. Visserligen kolmörkt ute men annars hade vi sett de svajande palmerna och blåa havet som vi så väl hör. Vi har för många minuter sedan lagt ner besticken efter att jag ätit Chicken and Pork Asobado (?) och Anna en fruktshake och bananapancakes och ska dra oss tillbaka till rummet.
Nu kan ni alla som oroat er andas ut. Här stannar vi tills vi ska ta oss vidare till Malaysia och om dykgudarna vill så mår Anna bättre snart så vi kan sluta sitta med benen i poolen och istället dyka med fiskarna i havet.
/han
Boardar planet
Nu hoppar vi på planet om en kvart. :)
I en säng ligger man bra men var ligger Manilla?
Hej igen! Hon som skriver. Nu var det mer än ett år sen vi var på våran förra resa, men nu är det dags igen!
Vi brukar då och då kolla tillbaka i våra blogginlägg och minnas det vi varit med om, men kom den här gången på att vi inte berättat någonting om vad som händer innan vi åker, vilket också är en stor del av hela grejen, därför tänkte vi göra det nu.
Allting startar med en IDÉ
I korta drag går det till såhär
- En idé (att man vill åka någonstans och vart samt ungefär hur länge).
- Spara pengar (ett visst antal procent av bådas löner varje månad, minst 10% , högst 50%)
- kolla upp resa
- kolla upp om man kan ta ledigt från jobbet
- köpa resa
- kolla upp viktiga saker som pass, ev visum, försäkring, vaccination etc.
- packa
- ÅKA
Vi köpte resan från STA TRAVEL för dom åkte vi med senast vi reste till Asien och dom är väldigt bra ifall man vill åka till ett land men hem från ett annat, vi har haft tur med priserna tycker vi.
Dom andra flygen köpte vi på airasia. com. vi hade tur och handlade hälfen av flygen när dom hade "promotion" så det var ganska mycket billigare.
PRISER
Flyg till Filippinerna- Hem från Bali 7829 kr per person = (15 658 för båda)
Manilla - Kuta Kinabalu 526 kr
Kuta Kinabalu- Tawau 435 kr
Tawau- Kuala Lumpur 1599 kr
Kuala Lumpur- Bali 1627 kr
= (19 845 kr för alla flyg)
Buss till stockholm (Swebus)
119 kr per person.
Försäkring: 0 kr (försäkrade via hemförsäkring)
Vaccinationer
- Malariatabletter
- Polio
- dukoral (mot kolera)
Spruta, AJ!
Lite att tänka på
PACKLISTA (dock ej i den viktighetsordning) =P
Annas kläder:
1 par långbyxor
3 klänningar
1 kjol
2 kortbyxor
7 trosor
5 par strumpor
3 bhar
5 linnen
1 t-shirt
2 långärmade tröja (+ en tunn)
converse, ballerinaskor, flipflop.
Ciscos kläder
Reseapotek
Ifall vi tröttnar på restaurangmat eller inte hittar någon mat (kan vi äta cornflakes) eller måltidsersättningar. (ex när hela dagen går åt att transportera sig).
Kamera, dator, mobil, laddare, adapter, batterier och usb minnen (för att kopiera bilder på ifall någon snor datorn tex).
Handduk man kan slänga sen, badkläder och solkräm!
duschkräm och sånt
DYKUTRUSTNING!! tex mask+ snorkel, dykcert, kamerahus osv...
Nästan färdigpackad ryggsäck.
Imorgon efter jobben åker vi till stockholm och sover hos Ciscos bror och hans tjej och på tisdag drar vi! ska bli så kul!
Har inte känt mig nervös förrän lite idag, när alla påminde oss om allt farligt vi måste akta oss för, men när vi sen började packa ner alla saker i ryggsäckarna gick det bort, då kändes det så vant, det här har vi ju gjort förut!
Den här gången blir vi borta en månad och det är Filippinerna, Malaysia (Borneo) och Bali som gäller!
Vi hörs!! Kramar från Hon och Han
Alla vet att vi kom hem
Nu har det gått nästan två månader sen vi kom hem!! Och att vi inte fick till något sista inlägg känns tråkigt,så vi skriver det nu. I Italien var man tvungen att ha italienskt mobilnummer för att kunna använda Wifi på McDonalds, så därför har vi inte haft tillgång till internet.
Det sista som vi inte han skriva var i stora drag att vi han få ett efterlängtat dyk I Nice, åka till Italien och äta en pizza (pizzorna är inte bättre där) samt åka till Hamburg och bo i ett konferensrum och äta Rote Grütze.
Resan har varit Awesome! På dessa ställen har vi varit:
Avgång- Ankomst
Hallsberg - Mjölby
Mjölby - Koebenhavn
Koebenhavn - Bramming
Bramming - Tönder
Tönder - Niebüll
Niebüll - Dagebüll Mole
Dagebüll Mole - Föhr
Föhr - Dagebüll Mole
Dagebull Mole - Niebüll
Niebüll - Hamburg HBF
Hamburg HBF - Schwerin HBF
Schwerin HBF - Berlin HBF
Berlin HBF - Paris Est
Paris Nord - Calais Frethun
Calais Frethun - Calais Ville
Calais - Dover
Dover Priory - London Victoria
London Kings Cross - Welwyn Garden city
Welwyn Garden city -London Kings Cross
London st Pancras Int - Ashford Int
Ashford Int - Dover Priory
Dover Priory - Calais
Calais Ville - Lille-Flanders
Lille-Flanders - Paris Nord
Paris - Gare de Lyon - Montpellier st-Roch
Montpellier St- Roch - Barcelona Franca
Barcelona Franca - Barcelona-Sants
Barcelona-Sants - Madrid Atocha
Madrid Atocha - Zarzaquemada
Zarzaquemada - Madrd Atocha
Madrid Atocha - Barcelona Sants
Barcelona Sants- Barcelona Franca
Barcelona Franca - Barcelona Sants
Barcelona Sants - Cerbere
Cerbere- Narbonne
Narbonne - Marseille st Charles
Marseille st Charles - Nice Ville
Nice Ville - Monaco Monte Carlo
Monaco Monte Carlo- Ventimiglia
Ventimiglia - Albenga
Albenga - Milano Centrale
Milano Centrale - Verona Porta Nuova
Verona Porta Nuova - München HBF
München Hbf - Hamburg HBF
Hamburg HBF - Koebenhavn H
Koebenhavn H- Mjölby
Mjölby - HEM
Vi är redan sugna på nästa resa, blir antagligen inte en till tågluff "Once in a lifetime". Vad det blir för resmål nästa gång kommer ni se här på bloggen när det är dags. På återseende!
//Han och Hon <3
Det sista som vi inte han skriva var i stora drag att vi han få ett efterlängtat dyk I Nice, åka till Italien och äta en pizza (pizzorna är inte bättre där) samt åka till Hamburg och bo i ett konferensrum och äta Rote Grütze.
Resan har varit Awesome! På dessa ställen har vi varit:
Avgång- Ankomst
Hallsberg - Mjölby
Mjölby - Koebenhavn
Koebenhavn - Bramming
Bramming - Tönder
Tönder - Niebüll
Niebüll - Dagebüll Mole
Dagebüll Mole - Föhr
Föhr - Dagebüll Mole
Dagebull Mole - Niebüll
Niebüll - Hamburg HBF
Hamburg HBF - Schwerin HBF
Schwerin HBF - Berlin HBF
Berlin HBF - Paris Est
Paris Nord - Calais Frethun
Calais Frethun - Calais Ville
Calais - Dover
Dover Priory - London Victoria
London Kings Cross - Welwyn Garden city
Welwyn Garden city -London Kings Cross
London st Pancras Int - Ashford Int
Ashford Int - Dover Priory
Dover Priory - Calais
Calais Ville - Lille-Flanders
Lille-Flanders - Paris Nord
Paris - Gare de Lyon - Montpellier st-Roch
Montpellier St- Roch - Barcelona Franca
Barcelona Franca - Barcelona-Sants
Barcelona-Sants - Madrid Atocha
Madrid Atocha - Zarzaquemada
Zarzaquemada - Madrd Atocha
Madrid Atocha - Barcelona Sants
Barcelona Sants- Barcelona Franca
Barcelona Franca - Barcelona Sants
Barcelona Sants - Cerbere
Cerbere- Narbonne
Narbonne - Marseille st Charles
Marseille st Charles - Nice Ville
Nice Ville - Monaco Monte Carlo
Monaco Monte Carlo- Ventimiglia
Ventimiglia - Albenga
Albenga - Milano Centrale
Milano Centrale - Verona Porta Nuova
Verona Porta Nuova - München HBF
München Hbf - Hamburg HBF
Hamburg HBF - Koebenhavn H
Koebenhavn H- Mjölby
Mjölby - HEM
Vi är redan sugna på nästa resa, blir antagligen inte en till tågluff "Once in a lifetime". Vad det blir för resmål nästa gång kommer ni se här på bloggen när det är dags. På återseende!
//Han och Hon <3
